BHAA!

Har fått höra att jag verkar lite trött. Och det är jag ju. Inte så att jag tycker att människor ska behöva vara oroliga, men jag märker att musten sinar. Att arbeta som studiesocialt ansvarig innebär att hålla väldigt många olika bollar i luften och prata med väldigt många olika människor - och samtidigt kravet att ha stenkoll på allting. Sen kräver Slottsstallarna just nu mycket hjälp och stöd.

Jag känner lite att musten och orken inte riktigt räcker till. Häromdagen brast det helt när jag blev anklagad för att inte bry mig tillräckligt, att inte lägga tillräckligt mycket tid, att bara skita i allting. Och jag kan klara mycket, orka mycket, men inte sådana kommentarer, och särskilt inte från någon vars uppdrag jag utför eftersom denne inte klarar av det.

Och jag märker ju av mina stresstecken. Jag har mina stresseksem, sömnbrist, glömmer saker, tappar humöret, blir lättare ledsen. Så jag försöker sakta ner men det är också en process som inte kan bromsas direkt. Jag kan inte bara sluta i vissa projekt, och vissa saker måste göras oavsett. Men jag måste ju bli bättre på att säga nej, att ta ledigt när jag faktiskt är ledig, att ta mig tiden att umgås med mina vänner och tillåta mig att må bra när jag gör det.

Men allt är inte moln på himlen och jag har faktiskt det väldigt bra för det mesta. Som i helgen när Ricky kom på besök och jag blev förvandlad till en evil minion för Halloween. BHAA!