Sista dagen på kåren (alldeles nästan)

Jag tog studenten och lämnade gymnasiet 2009 med siktet direkt inställt på Linnéuniversitetet och Växjö. Eller nja, jag sökte in efter sista ansökningsdag men hade lite flyt och kom in på lärarutbildningen trots allt. Första dagen på introduktionsföreläsningen stannade jag tills första ölen delades ut, tog tåget hem till Skåne och grät.

Förändringar har aldrig varit min grej.

Det tog ända till 2 januari 2012 tills jag flyttade till Växjö. Jag var singel för första gången på en längre tid, trött på att bo hemma och rädd för att jag missade livet "därute". Att pendla gick bra men gjorde att jag aldrig stannade längre än väntetiden till första stadsbussen till tåget. Jag var så rädd för att känna mig ensam. Den första vårterminen på plats gick jag med i allt. Jag sökte extrajobb som läxhjälp, lärarvikarie, mentorskap i Näktergalen, gick med i studentföreningar, fick jobb på Slottsstallarna och sökte till styrelsemedlem i studentkåren.

Under mina år på Linnéstudenterna hann jag prova ett par olika roller i organisationen. Jag började som styrelsemedlem på deltid, efter två år sökte jag som heltidare. Hektiskt och galet. Och helt fantastiskt. Så fantastiskt att faktiskt sluta kändes överväldigande läskigt. Så jag blev "poolare", eller vikarie under sommaren för personalen. För 2,5 timme varje vardag under sommaren har jag svarat på alla möjliga frågor som nya studenter har om sin kommande tid på universitetet.

I fredags jobbade jag min sista dag och kvitterade in min nyckel. På måndag börjar mitt nya jobb på Växjö Fria Gymnasium. Jag är förväntansfull, glad, spänd, nervös och absolut livrädd. Kåren är över.

Nästan. Jag är fortfarande verksamhetsrevisor i ett år till.

Förändringar har aldrig varit min grej.

Receptbok: Färska vårrullar

När jag först åt på resturangen Izakaya Moshi i Växjö blev en av mina favoriträtter snabbt de färska vårrullarna. Helt fantastiskt goda oavsett fyllning! Så när chansen kom att få tag i en egen variant av receptet så tog jag tag i den så snabbt jag kunde. Det är lite pill, och en konst att göra bra - men alltid otroligt smaskigt.

Man kan dela upp hela processen i tre steg: 1 Dippsåsen,  2 Förbereda vårrullarna och 3 att faktiskt göra och äta dem.

Dippsåsen:
- 1 chili (rensad och strimlad)
- 1 pressad vitlöksklyfta
- 5 msk socker
- 0.5 dl kokande vatten
- 0.5 dl fisksås
- 3 st färskpressade lime

Lägg chilin, vitlöken och sockret i en skål. Häll över det varma vattnet, och sedan även fisksåsen och limesaften. Rör om till sockret har smält. Låt stå i kylskåp minst 30 minuter.

Förbereda vårrullarna:
- 100g glasnudlar
- 2 morötter
- 0.5 gurka
- Isbergssallad
- Färsk mynta
- Proteinet/Huvudsmaken (jag har provat med räkor, lax och crabsticks. Allt blir supergott).

Glasnudlarna: Koka upp vatten. Ta sedan bort från plattan och låt nudlarna ligga i vattnet i 3 min. Skölj i kallt vatten och klipp nudlarna kortare (jag tar bara saxen och klipper lite hejvilt).

Resten: se till att alla ingredienser är i tunna strimlor. Det ska vara tunt och inte för långt (jag tycker det passar bra om morötterna och gurkan är en halv vårrulle  långa).

Att faktiskt göra och äta dem:
- Rispapper
- varmt/ljummet vatten
- vårrulleingredienser
- dippsåsen

Häll vattnet i en form så pass stor att du kan lägga rispappret i (min stekpanna är perfekt). Lägg i rispappret så att det mjuknar (det ska gå att böja utan problem men behöver inte bli så mjukt att det rullar sig).

Ta upp pappret och placera framför dig. Lägg i fyllningen. Tänk på att inte fylla för mycket och ge gott om plats i kanterna.

Vik in "kortändarna" och rulla sedan. Så hårt du vågar. Försök undvika att det blir öppningar på kanterna. Och ha inte panik! Det är svårt och det är ok.

För att äta dem delar du en vårrulle på mitten med en bra kniv, och doppar i såsen innan du dör av en foodgasm!

Receptbok: Onigiri

Igår körde jag asiatiskt tema på middagen och gjorde, för första gången, hemmagjorda ongiri (risbollar) och färska vårrullar (för miljonte gången). Båda blev väldigt lyckade så jag tänkte dela med mig av mina hemligheter.

Onigiri
Ett sant manga och anime fan har växt upp med onigiri utan att någonsin hitta det i verklighetens västvärld (fine, ett sant manga och anime fan boendes i västvärlden). Det är "to go" maten i alla serier. En manga jag läste hade hela sin symbolik uppbyggd kring denna japanska "comfort food". En Bento-entusiast har också upptäckt alla söta risfigurer som verkar vara obligatoriska i dessa japanska matlådor. Risbollar alltså.

Du behöver:
-Ris (klibbigt sushiris. Jag använde grötris)
-Salt
-Fyllning (finns hela avhandlingar om vad som kan vara i en onigiri. Kort svar är vad som helst. Jag hade lax)
-Nori (sjögräs)
-En skål/kopp i lagom storlek som du vill ha dina bollar
-Plastfolie
-En slev

Hur gör man:
Förbered och koka riset nästan som om du skulle göra sushi:
- Häll upp riset i en kastrull, täck med kallt vatten och rör tills vattnet blir grumligt. Häll ur vattnet (jag använde ett durkslag med hål så små att riset inte åkte igenom). Upprepa tills vattnet är klart. 
- Ris och kallt vatten i kastrullen och låt koka upp. Rör om då och då.
- När det kokar sänk temperaturen och låt stå på plattan i 8 minuter med lock (jag rörde om en eller två gånger).
- Stäng av plattan och låt riset "ånga" sig färdigt i ca 15 minuter (håll koll på vattnet så det inte försvinner innan riset är genomkokt.
-Blanda riset med salt och rör/blanda så att det svalnar lite

Nu är riset förberett!

Att göra en risboll:
- Lägg plastfolie i koppen
- Lägg riset i koppen och använd sleven för att trycka/packa ut luften
- Gröp ett litet hål så du kan lägga i fyllning
- Stäng plastfolien så att riset blir en boll. Arbeta bollen så att luften trycks ut. Forma bollen så som du vill ha den (traditionellt trekantig men jag gjorde bollar)
- Linda in den lite i en bit Nori så att du kan hålla i den när du äter! (Jag hade ingen hemma och använde bakplåtspapper)

Klar! Njut av din japanska erfarenhet ;)

Bland Radler och Bratwurst

Jag spenderade ca 10 dagar i Tyskland. Mitt första besök i landet någonsin, om man inte räknar två timmar på en tom tågstation mitt i natten i Berlin när vi bytte tåg på skolresan Prag-Hässleholm (ingen räknar någonsin det). Jag hade fantastiskt kul och jag tog i princip inga foton. Både jag och Andy tog för en gång skull telefonsemester (de som känner mig och tycker att jag är telefonberoende ska veta att jag är ingenting mot Andy). Det betydde att jag ibland inte ens tog den med mig. På flera sätt så oerhört befriande.

Andy gjorde min semester mycket mer ambitiös och äventyrsfylld än vad jag förväntat mig. Jag som ojat mig över att träffa hans familj för första gången fick (förutom mamma, pappa och bror) träffa morbror, moster, kusiner, mormor och morfar. Vi utforskade utanför hans lilla hemstad och såg området omkring det frankiska (?) Bayern. Vi besökte Nürnberg och München, men även medeltida städer, stora vattenparker, utomhusbassänger, ett litet nöjesfält, en äventyrsskog i sann "klättra och åka linbana"-anda, en BMW-värld  och åt massor av tyska maträtter jag aldrig hört talas om förr.

Men några bilder blev det ju.

Sommarmåsten

Svensk sommar är här med ganska behaglig temperatur, sol ibland och regn i luften. Jag har ganska mycket fri tid i sommar och tänkte här lägga fram en liten plan/önskelista på sommarupplevelser jag vill skaffa mig sommaren 2016.

Vakna av att solen sticker mig i ögonen.
Se solnedgången
Äta jordgubbar i överflöd, särskilt i mjölk

Svensk sommar i en skål

Läsa en bok bara för att det är kul
Äta frukost i solen, gärna på en balkong
Grilla
Baka något gott

Kanske söta knapp-kakor?

Gå på Växjös allsångskvällar med vänner och ha picknick i gräset
Äta glass
Bada
Åka på miniutflykter med mina fina vänner

Kanske till James Bond muséet vi hört så mycket om

Hålla mitt rum någorlunda i ordning
Besök ställen i Tyskland jag inte kan uttala
Dricka vin på balkongen långt in på kvällen
Ha André på besök i Växjö
Gå på bio
Blåsa såpbubblor

Gå på loppisar och sommarmarknader
Köpa en bok i Tyskland och utöka min samling
Prova laga en ny rätt efter nytt recept

Varför inte en kyckling och jordgubbssalladswrap?

Livet förändras

Jag börjar inse att jag håller på att lämna campuslivet. Det känns så konstigt. Skönt på många sätt, fruktansvärt på andra.

Jag har också en pojke jag tycker om. Som jag tycker ganska mycket om. Och som flyttar från Växjö i början av juni och börjar jobba i Oxford i juli. Så då ska jag helt plötsligt hamna i ett distansförhållande. Jag är lite rädd. Men samtidigt, om jag inte försöker kommer jag aldrig att förlåta mig själv.

Hur kommer mitt liv se ut om ett halvår? Om ett år? Om två år? Just nu vet jag inte, och inser att jag kanske inte kan komma att planera. Jag får ta det som det kommer och försöka följa med de känslor och möjligheter som dyker upp. Vilket ni som känner mig vet inte är min grej. Men som samtidigt kan vara ganska skönt.

Karin Boye

Varje år när våren kommer, och varje gång jag står inför omväldande beslut, tänker jag på  Karin Boyes dikt

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan  
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
                              och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna
                              och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
                              som skapar världen.