I'm Wonder woman

Hej bloggen! Idag blir det lite selfies och sånt. En allmän uppdatering och en massa bilder på mig alltså.

Språkresan närmar sig med stormsteg och jag börjar bli nervös på riktigt. Jag har fått en massa listor och information hemskickad och det börjar uppdagas för mig att jag faktiskt ska åka. Herregud.

The struggle att finna en representationsbild till "mina" ungar is real.

Idag har jag städat mitt rum.. Eller mest flyttat på grejer, hittat mina peruker, lekt med dem, och nu sitter jag här och bloggar.

"Undrar hur jag skulle se ut i kort svart hår/långt brunt hår/kort blått hår?" Är iaf inte en fråga jag  behöver ställa mig.

Det värsta med att vara opererad

(eller egentligen ett hungerproblem ö.h.t)

är när det väntas liite för länge med att äta och hinner bli riktigt hungrig (eller bara är riktigtriktigt sugen) och äter en stoor tugga. Magen reagerar över det stora lasset mat och sätter i panikbromsen = Erika får genast efter en tugga mat ont i magen (som oftast knorrar högt och argt) och måste vänta vad som känns som eeeeevigheter innan hon kan ta nästa tugga mat (som förhoppningsvis är betydligt mindre och tuggas ordentligt (ni vet de där femtioelva gångerna Erika bör tugga alla tuggor eftersom magen inte kan smälta maten som den kunde pre-operation).

Tja, medan man väntar på att få äta sin mat kan man ju alltid skriva ett blogginlägg. Inte så dumt.