tisdag 28 oktober 2014

Att vara arg

Jag brukar säga att jag väldigt sällan blir arg. Jag blir ledsen, irriterad, orolig, gnällig och allmänt småtjurig, men inte arg. Inte ens när jag säger att jag blev arg eller förbannad var jag det på riktigt - inte det här riktigt riktigt arga. Det är inte många tillfällen jag kan minnas tillbaka på och säga att där var jag riktigt jävla förbannad.

Men visst händer det också.

Jag kan inte se rakt och vill bara skrika. Skrika och slå och skada och krossa. Alla impulser är att ta sönder och skrika och spy galla och förstöra. Händerna darrar, nästan skakar i frustration. Jag får hjärtklappning, har nästan svårt att andas. Eller så vågar jag inte andas. Vågar inte säga någonting eftersom jag vet att det inte kommer att vara rationellt, inte det jag egentligen vill säga, inte det där välmenande kompromissande översiktliga perspektivet som jag så gärna försöker få in annars i alla konversationer och diskussioner i mitt (irrationella?) behov av att vara alla till lags och få alla nöjda. Som är ett bra sätt att vara på. Eller hur? Eller?

För jag kan inte hantera att vara arg.

Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Hur jag ska bete mig. Jag kan inte vara den jag brukar vara så jag låser alla funktioner. Vågar inte agera. Vågar inte prata. Reagera. För jag vet att jag inte kan kontrollera det som jag kommer att göra. Säga. Vet inte om jag kommer att kunna reparera det när ilskan är över. Så då sitter jag där. Arg och låst och vet inte vad jag ska göra mer än vänta på att det går över.

För visst händer det också.

söndag 26 oktober 2014

Käälmär

I helgen vankades det bonding mellan studentpubarna Slottsstallarna och Cårhusföreningens styrelser. Tre tappra representanter från Slottsstallarna tog tåget mot Kalmar.

Här är jag redo och i ordning att resa till bredare småländska.

Vi fick se Cårhuset och blev bjudna på trerätters. Cårhusets ordförande har varit kock i femton år och hade lagat mat i två dar så vi var pepp! Och lätt värt all förväntan. Supergott allithop och jag har ingen aning om vad något var.

Efter lite beer pong, caps, allsång och utbyte av låtar man dansar till (som Slottsstallarnas Lava Cabeza) visade kalmariterna oss puben Sjösjukan - som även den drivs av studenter. Där dansades det mer och shotades Agwa (tydligen är det the shot i Kalmar, superpoppis). Kvällen avslutades på Krögers för en sista öl innan vi drog oss tillbaka till vår lilla sovsal där det snabbt byggts ihop ett helt awesome fort som vi somnade i.

Dagen efter drog vi oss i sakta mak på jakt efter mat innan det var dags att ta tåget tillbaka till Växjö och campus. Min söndag har verkligen varit slö och seg. Precis som söndagar ska vara.

Hejdå Kalmar, för den här gången!

söndag 19 oktober 2014

Bengt Magnusson

Jag var ju sjuk en vecka. Förkylningen satte sig i huvudet och jag låg hemma och tyckte synd om mig själv i ett par dagar. Veckan därefter tog jag nya tag, men då satte sig förkylningen i halsen istället och jag raspade mig fram.

På onsdagen bestämde jag mig ändå för att jag skulle ha roligt och gick med Slottsstallarnas styrelse på Superkrypning. Ett crawl med tema Super alltså. Super fick vara vad som helst så länge det inte var att dricka. Vi blev ett gäng med en supersofistikerad, en supertant, en supermetal, en superwoman och mig - Ica Supermarket. Jag hade otroligt kul och det var härligt att få umgås med mina kära styrelsemedlemmar mer spontant och avslappnat än när det alltid gäller jobb.

 Herr Supermetal och Fröken Supermarket

Detta hjälpte ju inte min fantastiska Bengt Magnusson-röst utan på torsdagen blev jag helt stum. Kunde inte få fram ens enstaka ord. Blev till att stanna hemma och arbeta utifrån mailkonversationer istället. Fredagen blev likadan, även om jag då kunde raspa mig till några meningar. 

Resultatet av fredagens tripp till Ica

Helgen blev trevlig, trots halsproblem. Jag tog tåget hem till Skåne för att fira lilla mamma. Det vankades loppisar, fika på Fröjd och italiensk trerätters. Av fyra familjemedlemmar fick hon totalt fyra par vantar ^^ great minds think alike som man säger. Otroligt mysig helg. 

Nu har jag städat i köket (min köksvecka i lägenheten) och sitter och slöar framför tv'n. Tagga jobb imorgon! Se om jag klarar hela veckan denna gången då! ;)



söndag 12 oktober 2014

15: Tio dödssynder

1. Att invadera mitt utrymme utan tillåtelse.
Till exempel gå in på mitt rum utan att knacka eller om jag inte är hemma. Finns egentligen inga undantag och i gengäld är jag likadan mot andra. Likadant är det mot saker i kyl, frys och skåp (blir ju extra tydligt nu när jag delar lägenhet med två andra)
- jag har inga problem med att dela med mig av vad jag har, men man ska fråga eller bli erbjuden först. Tack och lov för mig har jag roomies som har liknande regler så vi har inte behövt hamna i någon konflikt om det.

2. Att gå ut i sociala sammanhang i mysbyxor.
Jag bryr mig inte så mycket om andra gör det, men jag har blivit så pass indoktrinerad av min kära moder att man inte är riktigt klädd om byxorna är mysisar att det inte funkar för min del. Det har dock hänt att jag lämnat lägenheten iklädd mysbyxor, men då känner jag mig inte klädd. Som när jag sjuk gick till Ica. Då blir det som att ha pyjamas på sig, men inte lika iögonfallande. Perfekt när man tycker synd om sig själv.

Den här skulle jag tex. inte gå ut i, ens som sunk-klädd. Möjligtvis som maskeraddräkt. Eller ett Lotr/Hobbit-maraton (I am fire I am death)


3. Sär skrivningar. 
Nej. Bara nej.

4. Klanka ner på feminism.
Ännu värre är om du bara har dåliga argument för det. Du är för lika rättigheter, jämlikhet och lika lön för lika arbete? Grattis! Du är feminist, även om du inte gillar en eller två människor du sett på tv en gång.

5.Klanka ner på ordet hen. 
Du förstår inte varför ordet hen ska existera i språket, trots att det inte ersätter några andra begrepp du använder utan bara tillför? Vet du vad? Om du inte är transexuell eller identifierar dig med ett könsneutralt begrepp har du inte rätt att bestämma om ordet är "onödigt" eller inte. Det existerade ett behov, behovet erkändes och ordet lades till. Om du inte gillar det behöver du inte använda det, men kom inte med dumma argument om varför DU störs av det.

6. Russin i lussebullar.
Jag förstår att det finns människor som tycker om russin, och jag förstår att det finns människor som vill ha russin till sina lussebullar - så jag kan tycka att de två som traditionellt ligger PÅ bullen är ok. Jag kan plocka bort dem, de förstör inte smaken och allt är frid och fröjd. MEN! De som hackar sönder russin för att sedan slänga i smeten borde, som Timbuktu sjunger, få sina ögonlock ätna av myror så att de alltid är trötta eller alltid ser väldigt väldigt trötta ut.

Max mängd russin som är tillåtet om jag får bestämma


7. Att inte respektera varandras gränser i den sociala gruppen/hets
Oavsett vad för hets. Det behöver inte vara alkoholhets, även om det är den vanligaste som talas om. Alla sociala grupper har olika normer och jag tycker det är jätteviktigt att tillåtas säga nej även inom de normerna. Vill man inte dricka mer och säger nej ska det inte komma kommentarer som "kom igen, bara en till", vill man inte bli tilltalad på ett visst sätt ska gruppen acceptera det. I slutändan handlar det om acceptans och respekt och jag vill inte umgås med människor som tummar på dessa.

8. Se ner på någons intressen/hobbies
Går lite in i föregående. Av någon anledning har jag märkt att det är löjligt vanligt att människor ser ner på varandra beroende på vilka fritidsintressen eller hobbies man har. Det behöver inte vara direkt illvilja bakom, men jag antar att det är så olikt vad man själv gör att man tar avstånd eller gör narr av det. Det är inte förrän, eller om, de lär känna personen i fråga som de inser att - hej den här personen är också en människa och alla människor är ganska coola på sina egna sätt.

Jag har märkt mig själv med att inte berätta "alla" intressen jag har om någon frågar och man inte känner dem så bra. Jag kan berätta att jag tycker om att läsa, se på film osv. Jag pushar ofta steget längre och säger att jag gillar Disney, samlar på filmerna och generellt tycker om animerat. Det tar generellt lång tid innan jag berättar för någon att jag tycker om att spela rollspel, eller att jag är så fascinerad av superhjältar och mytologier att jag ägnade mina universitetsuppsatser åt dem. Att jag ritar och skriver ibland håller jag inte direkt hemligt (och inte rollspelandet heller antar jag) men det är heller ingenting som jag gärna självmant lägger in i ett samtal. Men det behöver inte vara traditionellt "nördgrejer". Fenomenet tycker jag kan finnas på alla plan, bara du tycker om något tillräckligt mycket. Det är synd.


9. Big Brother
Jag tycker att jag har en ganska hög "dålighets-tröskel" för vad jag klarar av när det kommer till skräp-tv. Jag har slötittat på Kardashians och det där programmet på TLC om barn i skönhetsdrottningstävlingar. Jag tittade till och med på första säsongen av amerikanska Paradise Hotel för hundra år sedan, men jag klarar verkligen inte av Big Brother. Det har ingen anledning att existera, och i dagsläget är det bara fullt med alkohol, sex, mobbing och övergrepp. Nej, det funkar inte för mig.

10. Att inte läsa böcker
Jag tror att jag skulle kunna skriva ett helt blogginlägg om hur viktiga och fantastiska böcker är. I en intervju sa en av mina favoritförfattare Fredrik Backman att han inte tror att det finns människor som inte tycker om att läsa böcker - de har bara inte funnit rätt bok, samt att det inte finns några människor som inte älskar bra historier - det är av samma anledning som människor dras till serier, filmer och tv. Jag älskar alla olika medier och historieberättandet, men det är något alldeles särskilt med att läsa. Det är genom läsandet jag får bli en del av en värld som mycket större än min egen. jag hamnar i berättelsen på ett sätt som visuella medier inte kan.

Jag läste en gång citatet "Böcker är bevis på att magi existerar i världen". Så känner jag också. Man behöver inte läsa mycket, och man behöver inte läsa ofta. Men läsa måste man, om så bara för att få uppleva den lilla gnistan magi som har lyckats ta sig från människors fantasi till den ibland hårda verkligheten.

Om jag någonsin faktiskt bestämmer mig för att göra min "nörd-sleeve" så vill jag ha med den här tatueringen i någon form.



onsdag 8 oktober 2014

14: Favoritsuperhjälte

Om man känner mig det minsta är det kanske inte någon överraskning vem som är min absoluta favoritsuperhjälte.

nanananananana...
Men superhjältefan som jag är har jag ju flera andra som är bland favoriterna. De flesta kommer från Marvel X-men, som Rougue, Gambit och Wolverine. Så man skulle kanske kunna kategorisera dem som Batman och X-men främst. Om man kollar på mina favoritkaraktärers gemensamma nämnare är de ofta de lite mer tragiska backstories-arna som har påverkat dem psykiskt. Detta var något vi i min rollspelsgrupp la märke till i mina skapade karaktärer - de är ofta de lite mer intellektuella, med suuupersorgliga bakgrunder, som har påverkat dem på olika sätt. Så jag antar att det är den sortens historier som jag gillar ^^






fredag 3 oktober 2014

13: Det här får mig att må bättre

Fina stunder med vänner.

Som min Hufflepuffle-halsduk, DrWho, té, popcorn och skitsnack med bästaste Michaela.


Finhalsduken på!

Bild från april, men fina var vi ju ändå (och röd är jag eftersom jag brände bort halva ansiktet)

På lördag är det ju dessutom inflyttningsfest för mig och Lin. Fina roomisar gör mig också glad.


Suupergammal bild nu ju. Vårt första kår-år. Ullis, Lin, jag, Annie och Jakob. <3

I övrigt är det väl eskapism. Promenader med musik för mig själv, filmer, tv-serier, böcker, att rita och skriva av mig. Att få stänga allt jobbigt ute och bara vara. 

 And if all else fails - riktiga dumheter.