Hej igen! Tänkte att jag skulle skriva en rad eller två nu när jag är opererad, utskriven och hemma.
Operationen gick bra och utan komplikationer. Jag fördes till ett rum där jag gavs smärtstillande,dropp, fick byta om till sjukhuskläder och träffade läkaren så han kunde rita lite på magen. Efter det gick jag till operationssängen där jag kopplades in i alla sladdar och sövdes ner. Jag ska ha väckts redan inne i operationsrummet när det var över, men mina första minnen är när jag vaknar på uppvakningsavdelningen. Jag går in och ut från vaken-sovande och gör inte mer än andas i min lilla flöjt. Mina första minnen är just flöjten och hur torr jag var i munnen. Snustorr verkligen. När jag väl vaknat till något fick jag prova att sätta, ställa mig upp och gå lite. Det gick bra, fram till en viss gräns där jag plötsligt blev trött och fick lite hastigt lägga mig ner igen. Sedan förde de mig till själva avdelningen där jag skulle stanna tills jag fick åka hem.Min första natt är även den lite virrig. Jag var snurrig av narkosen, var illamående och klöktes, hade ont och var öm i hela kroppen och hade samtidigt en kvinna bredvid mig i rummet som hela tiden (högt) bad till Jesus om att rädda henne och ta henne därifrån. Jag slocknade direkt efter att lyckats skicka några sms och ringa mamma och pappa.
Dag två, tisdag, mådde jag lite bättre. Var öm överallt, men hade fått lite färg i ansiktet (jag som brukar vara rosa i hudtonen var alldeles kritvit, inte ens en aning röd i tonen, läskigt) och kunde sitta och gå. Fick äta filmjölk till frukost. Det gick långsamt men det gick ner. Magsäcken nyopererad är bara 25-30ml stor så det är försiktigt man äter. Pappa kom på besök och höll mig sällskap några timmar, annars var det mestadels bokläsning som gällde. Jag hade tagit med mig Liftarens guide till galaxen, men den var alldeles för tung för mig att hålla så det blev The Princess Bride läsandes på Belle istället. Jag somnade väldigt tidigt, helt utmattad, dock denna natt medveten om klockan som tickade och nattpersonalen som väckte mig under natten för kontroll och smärtstillande.
Dag tre, onsdag, var det dags att åka hem. Innan jag fick åka hem skulle jag träffa läkaren, dietisten och sköterskorna för att få alla recept och mera. Mamma kom sedan och hämtade mig. Stackars mig vars största ansträngning hittils hade varit promenader i korridorerna (en vända var timme enligt sjukgymnastens ordination) överlevde promenaden till bilen och bilresan, men jag mådde inte prima när jag väl var hemma. Ansträngningen gav mig klökningar och jag var helt utmattad. Sov som en sten när det var läggdags.
Dag fyra, skärtorsdagen, hade jag lyckats hämta mig och bestämde mig för att äta enligt dietistens rekommendationer - och verkligen komma upp i de mängder hon satt ut åt mig. Det slutade med att jag åt heela tiden. Frukosten (2dl filmjölk) tog 1,5h, sen var det dags för mellanmål (1,5dl juice) och när det var uppdrucken närmade sig lunchen osv. Men det kändes ok. Jag förstår verkligen varför de flesta behver sjukskrivas efteråt - även om man fysiskt ska kunna utföra det mesta.
Nej nu ska jag göra lite kvällsmat, ta kvällens spruta (motverkar propp) och se på film med mina söta små bröder. Hejhå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar