Det där med att ta tag i sitt liv och göra det man ska om dagarna...

Min vecka borta från campus märktes verkligen. Tog mig nästan en vecka att komma ikapp ;) Och jag hann med en del, 10h(!) kårstyrelsesammanträde, planering och utförande av personalfest, grillning på tufvanängen (även om jag inte åt något), filmmys hos Ullis, skrapning av knän, uppsägning av lägenhet, borttagning av stygn, kårval, mycket promenerande runt Trummen... Borde stå skrivning av uppsats, men tyvärr gör det inte det ^^' Så det fick bli idag istället! Har kört heldag på bibblan med fina Sofie. Ångesten hänger över en, men det är bara att kämpa vidare.Snart är det dags för första inlämningen!

Personalfesten var verkligen superkul! Temat var "Ursäkta, jag har hamnat fel" - vilket betydde att man skulle klä sig som om man var på väg någon annanstans. Jag skulle egentligen tagit studenten, men hamnade på grillfest med ett härligt gäng istället =) Dagen inleddes även med att Slottsstallarna ställde upp i Syria Cup - en fotbollsturnering där intäkterna gick till välgörenhet.

Slottsstallarnas härliga fotbollslag

Jag som utspringande student - nu fem år senare

I övrigt har det nu gått två veckor sen operationen. Helt otroligt att tiden går så fort som den gör! Jag har lapat i mig filmjölk och soppa, och från och med idag får jag börja prova äta "mjuk" mat. Till mellanmål för dagen blev det en banan, supergott! Är så taggad på att få börja tugga mat igen ;) För övrigt kan jag berätta att jag mår mycket bättre än vad jag gjorde i mitt tidigare inlägg. Jag är inte längre illamående om dagarna och jag börjar känna av vad jag antar är hunger (är inte riktigt samma hungerkänsla som före operationen eftersom det så snabbt går till illamående). Det tar mig inte heller timmavis att äta upp maten ;) Överhuvudtaget känner jag mig mer normal nu och kan leva med det i vardagen utan att allt ställs på sin ända. Såren på magen ser även de bra ut, men jag har fortfarande svårt att ha byxor, eftersom knappen ibland skär in i såret som är vid naveln.